HGH Fragment 176-191: kan man plocka ut en enda effekt ur tillväxthormon?

HGH Fragment 176-191 bygger på en elegant idé: att separera två av tillväxthormonets effekter från varandra och behålla bara den ena. Den här artikeln går igenom om idén håller.

Vad är fragmentet?

Namnet är bokstavligt. Tillväxthormon är 191 aminosyror långt; fragmentet består av aminosyrorna 176 till 191 — alltså den yttersta C-terminala änden.

Anledningen till att just den delen isolerades är att tillväxthormon gör två saker som forskare gärna hade velat skilja åt. Det påverkar fettomsättning, och det främjar celltillväxt — det senare i huvudsak genom att få levern att producera IGF-1. Strukturkartläggning antydde att den lipolytiska aktiviteten satt i C-terminalen medan de tillväxtfrämjande effekterna krävde andra delar av molekylen. Fragmentet är ett försök att utnyttja den uppdelningen.

Lipolys är inte fettförlust

Det här är den viktigaste punkten i artikeln, och den som oftast hoppas över.

Lipolys är nedbrytningen av triglycerider i fettväv till fria fettsyror och glycerol. Oxidation är vad som sedan händer med de fettsyrorna — om de faktiskt förbränns i mitokondrierna.

De två är inte samma sak, och bara den andra ger ett nettoresultat. Frisatta fettsyror som inte oxideras återförestras helt enkelt till triglycerider igen, ofta i samma vävnad de kom från. En substans som ökar lipolys utan att påverka oxidation flyttar runt samma fett och åstadkommer ingenting netto.

Det betyder att en studie som mäter glycerolfrisättning i fettcellskultur — vilket är det vanligaste upplägget — inte svarar på den fråga den ofta påstås svara på. Den visar att lipolys ökar. Den säger ingenting om nettot.

Vad forskningen visar

De lipolytiska effekterna är beskrivna i fettcellskultur och i gnagarmodeller, och där är resultaten någorlunda konsekventa. Att fragmentet inte tycks höja IGF-1 — vilket var hela poängen med konstruktionen — har också stöd i de studier som finns.

Humandata är däremot närmast obefintliga. Ett par små studier, korta, och med utfallsmått som inte skiljer lipolys från oxidation. Det är en väldigt tunn grund för en molekyl som marknadsförs så brett som den här gör.

Fragment eller sekretagog?

Det är värt att hålla isär två helt olika strategier. En GH-sekretagog som ipamorelin får hypofysen att frisätta hela tillväxthormonet, med samtliga dess effekter inklusive IGF-1-höjningen. Ett fragment är tvärtom ett försök att isolera en enda effekt och lämna resten. De två svarar på helt olika frågor och bör inte jämföras som om de vore alternativ till varandra.

Sammanfattning

Hypotesen bakom HGH Fragment 176-191 är rimlig och strukturbiologiskt motiverad. Underlaget för att den fungerar i en organism är tunt, och de utfallsmått som oftast redovisas svarar inte på rätt fråga. Den som studerar molekylen bör mäta oxidation, inte bara lipolys.

Produkter: HGH Fragment 176-191, 5-Amino-1MQ och MetaboBurn Stack. Kategori: Peptider för viktnedgång och fettmetabolism.